söndag 8 november 2009

Släng lite färg på din svartvita världsbild!

Jag har funderat över det mänskliga behovet att dela in i svart och vitt. Jag tror det ligger till grund för människors beslut att sympatisera med rasistiska åsikter och rörelser. Ingen av oss är helt befriad från detta behov, vi kånkar alla på vår egen ryggsäck med fördomar och förenklade bilder av världen.

De flesta känner nog igen sig i behovet att stundtals skärma av sig från all relativitet och bara bestämma sig för att utgå ifrån en viss syn på världen. Det är nödvändigt för att vi överhuvudtaget skall få någon klarhet i det vi upplever.
Rasister, främlingsfientliga och trångsynta människor tycks ha bestämt sig definitivt för en viss svartvit världsbild, och förnekar konsekvent all form av komplexitet som finns i en fråga.

Detta i grunden djupt mänskliga beteende, behovet att kategorisera och förenkla, är blandad med den lika djupt mänskliga rädslan för det okända, det som är främmande. Men varför är Åkesson med partikamrater och sympatisörer så förbannat rädda för ”främlingar” att de ser den muslimska befolkningen som det största hotet mot det svenska samhället? Är det hat och allmänt missnöje som ligger till grund för denna rädsla? Är det okunskap? Är det en otrygghet i den egna kulturen?

Sverigedemokrater kan härleda de flesta av samhällets alla problem till invandrare och särskilt till muslimer; att det finns för många av dem, att de kostar för mycket, kräver för mycket, och att de är kriminella och våldtäktsmän. En sverigedemokrat försvarar sig med att det är samhällets anpassning till invandrare de är kritiska mot, inte muslimer som grupp. Men det håller inte, SD vill ju stoppa eller kraftigt begränsa invandringen till Sverige. De vill inte lägga fler resurser på integration. De vill att invandrare skall anpassa sig så till den grad att de helt lämnar sin forna identitet.

Det blir tacksamt för Sverigedemokraterna att skapa en politik på denna enda fråga, och betydligt enklare att använda ”massinvandringen” som enda syndabock, än att försöka se alla bakomliggande orsaker till hur vårt samhälle ser ut idag. Och vad som vore ännu viktigare: att försöka finna konstruktiva lösningar på de problem som uppkommer i ett segregerat samhälle. Lösningar som inte polariserar utan sammanför och förenar olika grupper.

För att göra det måste vi fortsätta att brottas med integrationsfrågornas komplexitet. Det blir mycket svårare för hjärncellerna måhända, men det har mycket större chans att leda till någonting bra, och humanistiskt.

Sara Duarte, Upptakt

6 kommentarer:

  1. Väldigt bra skrivet! Detta skulle de demokratiska partiernas företrädare behöva läsa, för att få tips på argument att använda mot SD. Migration och det mångkulturella samhället borde inte behöva diskuteras utan istället som ett självklart faktum ligga till grund i politiska diskussioner. Frågorna till SD skulle då vara vilka konkreta förslag de har för en förbättrad integrationsprocess. Hur tänker de kring nyanlända imigranter, och alla de som kommer att komma i morgon, i nästa vecka, i nästa månad osv?
    MVH
    Kerstin Winblad

    SvaraRadera
  2. Väl skrivet. Fråga är större och bredare än bara människor in och ut. STörre än bara svart och vitt. Vi måste fokusera på hur vi kan nyttja de mänskliga tillgångar som finns. Hur vi kan alla kan bidra till en bättre fungerande värld. Alla har vi kompetenser, kunskaper och mycket att bidra med. Titta på det istället för att försöka hitta fel hos andra. Varför har man en negativ grundinställning till människor överhuvud taget. Tänk på vad i positivt mening dina medmänniskor kan bidra med, inte tvärtom!

    Fabian

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. tack fabian! jag håller helt med, det är centralt att se frågan om invandring i ett större perspektiv. Om sverigedemokraterna verkligen konsekvent försvarade de "svenska värden" de säger sig förespråka, då skulle de ju vara solidariska och se tillgången och möjligheterna i utbytet med alla sina medmänniskor i världen, inte bara de som råkats födas inom Sveriges geografiska gränser. Men den hållning de nu har är att kulturer som befinner sig långt ifrån varandra bör bevaras så, för att undvika konflikter! Mycket märkligt då polariseringen av "the west" mot "the rest" är en företeelse som orsakar just motsatsen.

    SvaraRadera
  5. jätte bra!

    tack för att du gjorde ett inlägg av diskussionen!

    frågan blir att diskutera komplexiteten :) Lite osäker men till syvende og sist så lever vi i en värld där tyvärr inget är absolut rätt och fel. Man blir tvingad att välja en värde- grund och så får man försöka följa den logik som följer utav värdegrunden man valt. Alternativt leva i det gråa, men blir då tvingad att acceptera all möjliga framtida situationer som kan uppstå, svart som vit :)Det är det som är så fruktansvärt med att förstå mer än många andra och se att samma situation kan ha flera lika logiska lösningar.. att ett svart som vitt svar är båda lika goda.. om det inte finns något absolut vill säga och allt är relativt.

    kram önskas från,
    carl-alexander allwood

    SvaraRadera
  6. Tack Kerstin för dina uppmuntrande ord! Det är verkligen frustrerande att se hur debatterna mellan SD och riksdagspolitikerna i dagsläget fastnar i en ofruktbar kritik vs hyllning till mångulturalism. Då det mångkulturella samhället är ett faktum bör man precis som du säger - koncentera sig på att diskutera (och införa) konkreta integrationpolitiska åtgärder!

    Tack till dig också, carl-alexander. Vi får försöka ta tag i den där komplexiteten i kommande inlägg :P Sandra har redan gett sig in på ett hörn av den diskussionen, i hennes inlägg om regeringens syn på samhällsorientering som en nyckel till integration.
    /Sara

    SvaraRadera