Ta debatten mot Kejsaren i sina nya kläder

Vi begår ett misstag i repris. Inför riksdagsvalet 2006 pågick en het diskussion om huruvida man skulle ta debatten mot Sverigedemokraterna eller inte. Kanske var vi osäkra på vad konsekvenserna skulle bli, att debatten skulle ”förloras” och därmed bidra till ett ökat antal väljare för partiet. Oavsett vad, vi tog inte debatten och resultatet blev därefter. Partiet gick från 49 till 281 mandat i landets kommuner och höjde blicken mot riksdagen. 

I SVT:s Debatt den 22: september 2009 mynnar en diskussion om annonsering ut i samma riktning; ska vi ta debatten mot Sverigedemokraterna? Pinsamt nog sitter Jimmie Åkesson själv med i publiken och tillfrågas om han tycker att de etablerade partierna ska ta debatten mot dem. Mediers och politikers debatt om att "ta debatten" har nått sin smärtgräns. Man ger SD precis samma mediala utrymme, men utan att diskutera sakfrågorna. Utöver det strider kommunalpolitiker dagligen i de 144 kommuner som partiet finns representerat, mot att den universala lösningen skulle vara att göra Sverige homogent. Ändå klamrar sig vissa tvångsmässigt kvar vid den inaktuella frågeställningen. 

GP:s Daniel Levin och stadsvetaren Henrik Oscarsson tar upp ett alternativt sätt till debatt,  att låta riksdagspartierna lägga fram argument utan SD på arenan. Ingenting vore, enligt mig, mer önskvärt än att se ett blocköverskridande samarbete där man tar fram en gemensam strategi för för att stoppa främlingsfientliga partier. Men att tro att debatten om Sverigedemokraterna vinns med partiet inlåst i garderoben, har av erfarenhet visat sig vara idiotiskt med tanke på föregående val. Ju mer jag hör partiet tala desto mer övertygad blir jag om mitt motstånd!

Ta debatten, läs partiet handlings- och principprogram, möt politikerna personligen och ställ frågor om hur de konkret tänker att deras politik ska fungera. Vi vet att det är skrämmande naket under det nya tyget av fridlysta blommor. Därför vet vi också att vi kommer hålla rasistiska partier utanför riksdagen om vi pekar och ropar ut deras rätta jag tillräckligt mycket.

Jenny Bedin
Upptakt